Du är…var…så himla älskad!

Idag fick jag äntligen reda på vad som hänt med mina små killar, mina älskade små pälsbarn Spike och Mandos som jag hade hos mig i 8 respektive 6 år. Spike är nu en ängel och springer omkring åp de stora gröna fälten, med tuggben i mängder och massa fina tikar att nosa efter. Han fick flera tumörer i buken, antagligen pga det faktum att han var kryptokid och bara hade en kula som trillat ner, och var pga detta tvungen att få somna in. Min lilla Spikey… Fy fan vad jag saknar dig, du kommer alltid att ha en stor stor plats i mitt härta. Min “först födde” lilla kille, MIN Spike.

Mandos lever och är glad, som han alltid har varit och alltid kommer att vara. Min glada lilla skit! Sedan är han numer även pappa Mandos, till hela åtta valpar som han fått tillsammans med en papillon. Jisses asså. Det är helt sjukt. Trodde jag aldrig. Han som alltid varit så blyg med damerna men mer än gärna juckade på alla mjukisdjur hemma. Mjaja där ser man, han fick till det då hehe.

Usch, nu kommer tårarna igen. Även fast att jag är glad att jag äntligen, efter 2 år av letande, fått reda på vad som hänt mina killar så är det tungt. Ni är ju mina små pälsbarn.

Denna informationen har jag nu fått av dottern till hon som tog över Spike och Mandos. Även hon sa att hennes mor kan vara lite knasig ibland. Men nog “dwelling” över detta och henne, nu VET jag hur allt står till från A till Ö. Nu kan jag få andas ut ett tag, och äntligen sova utan att behöva oroa mig för dem innan John Blund säger sitt.

HJÄLP!! Har ni sett mina killar?

Detta blir ett kort inlägg, den hela historian skulle annars bli alltför lång.

I April förra året var jag tvungen att omplacera Spike och Mandos, mina små chihuahua killar som jag haft i 7 och 5 år. Tillslut hittade jag en kvinna som bodde på en stor fin gård nere i Kristianstad med både hästar och höns, Spike och Mandos skulle kunna springa ute hela dagarna med en öppen dörr till en inhägnad trädgård. Det kunde inte bli en bättre ny ägare tyckte jag.

Kathrin (som hon heter) och jag skrev på kontraktet. Där i hade jag skrivit att hon absolut inte under några omständigheter fick sälja mina killar vidare utan att kontakta mig först. samt att hon skulle hålla mig uppdaterad med både bilder och text på hur det går för dem. Hon skickade bilder till mig EN gång. EN endaste gång!

Jag har sedan dess mailat och mailat dessa månader, och bönat och bett om bild på dem. Men hon har inte haft tid/kunnat. Hon har skyllt på skiljsmässan hon gått igenom, sedan var det att hon flyttade, sedan att hon inte hade interrnet mm mm mm. Bara en massa bortförklaringar.

Tills igår, då fick jag svar på ett mal jag skickat för va 4-5 veckor sedan, hon skrev: “Jag har dom inte kvar”

HON HAR SÅLT VIDARE MINA HUNDAR!!!! utan att kontakta mig. Så nu frågar jag er, och ber er, att hålla utkik eft mina små älsklingar. Mina små hjärtan. Hör ni eller ser något så ring mig merön gärna!!

20120712-135154.jpg

Dear diary…

Idag har det varit en riktigt lång dag, men inget att klaga på bortsett från att jag inte kan sluta tänka på mina små pälsklingar Spike och Mandos. <3 Saknaden är enorm efter dem :'( Gjorde det inte lättare för mig idag heller när jag köpte två stycken A4 ramar och satta in varsin bild på dem. Nu ser jag dem dagligen, det första på morgonen när jag vaknar och det sista på kvällen innan jag går och lägger mig. Än har det ju bara gått ca 3½månad sedan de försvann från mitt liv, men denna sorg kommer nog att finnas kvar väldigt mycket längre.

Fick köpte en dagbok idag på TK Maxx, ca 60:- svenska kronor så det var ju rena kapet. Hemma i Sverige hade den väl kostat närmare 200:- kan jag nog tänka mig. Men visst är den söt? :) Me likey!


V.A.V idag

Ja då är det V.A.V idag, vård av vovve alltså. Spike har problem med magen idag och stod i säkert 10min och försökte göra sina behov stackarn. Ibland är det inte så lätt  för de små inte.

Skall även krypa upp i soffan senare och slutföra ett brev till en av mina homies, är kanske inte så exalterad över det dock då killen jag skriver till och jag inte har så mycket gemensamt. Men jag tänker inte sluta skriva för det, om det inte händer nått som tvingar mig till det då vill säga. Detta är ju ett commitment jag har antagit mig när jag valde att skriva till dessa män, då kan man inte bara sluta för att man inte känner för det. Men att inte klicka med EN av FEM, det är inte dåligt det inte. :o)

A sick puppy in my lap…Det syns till och med att han är sjuk idag stackarn…
Aja, time for some more coffee och sen mys i soffan som sagt var. Todiloo!

Gårdagens bilder

Som sagt var, igår hade one.com problem med vissa kunders FTP vilket resulterade i att det inte gick att ladda upp bilder. Men idag funkar det som det skall så här kommer nu bilderna på mina dränkta råttor. ;-) (Värmeelementet är på i bakgrunden så de inte skulle bli kalla i denna vinterkylan.)

My demon dog… Kom ut såhär direkt ur kameran. He’s a bad-ass!