Kärleken är väl ändå konstig…

När jag hör min meddelandesignal skiner jag upp som en sol…visst är det underbart när man träffat nån som är helt lovely…;) Han får mig att skratta och det är nått som jag inte gjort på ett bra tag nu, det har varit efterlängtat. Han lyser upp min tillvara ska ni veta! Men visst blir man konstig när man fallit för nån, jag går ingenstans utan min mobil. Där jag är, där är min mobil! Och glömmer man den blir man nästan hysterisk av nyfikenhet. Har man missat ett samtal, har man fått ett nytt sms? Sikka problem man kan ha asså. Och så finns personen i tankarna i stort sett 24/7, man går runt och bara ler… Men visst är det underbart!?

På tal om telefoner, har faktiskt köpt mig en ny idag. En SonyEricsson K800i som jag hittills är fruktansvärt nöjd med! Fast jag är hopplös när det gäller telefoner, jag vill alltid ha dom nyaste, så det blir en hel del byten per år. Så är det när man är elektonik galen…nästan beroende…

One thought on “Kärleken är väl ändå konstig…

  1. Säg Anna brocco, kompis med Steffjo säg så så kanske han minns :) men det var ju ändå ett tag sen så… Kram

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *